Jag går promenaden där jag höll pappa i handen.
Kategori: Livet
Det är höst nu på riktigt. Konstant trött och lever i mina stickade tröjor. Jobbet tär. Jobbar mitt i flyktingkaoset och jag kan inte sätta ord på hur ont mitt hjärta gör när jag ser dessa människor, när jag tänker på vad de gått igenom och vilken osäkerhet de lever. Gråter varje dag. Glädjs dock åt medmänskligheten. Vilket fantastiskt engagaemang så många människor visar. Samtidigt som hjärtat håller på att gå sönder av smärta för dessa människors skull så fylls jag med en övermäktig värme av alla de människor som bryr sig, engagerar sig och visar sin kärlek och medmänsklighet. <3
