Linnéa

Refränger och fett tröttnar man på.

Vi ska leva leva livet.

Kategori: Livet

Vi lyckades! Efter 2 timmar och efter att ha varit inloggad på 4 olika ställen knep vi dom. Kent-biljetterna! Dock till extrakonserten den 16 december men hey, vad gör man? Jag är typ lyckligast i världen. Alla mina stora idoler på ett och samma år. Kitok, Krunegård, Laakso (alltså typ Krunis igen), Håkan OCH Kent. Helt okej musikår va!
 

Imorse blev det uppstigning i samma tid som jag kom från Södra teatern för en vecka sedan. Och så hade det snöat. Kul. Nåväl, vad gör man? Plikten kallar och när jag kommer hem kallar en sjuhelvetes svinlång promenad för att resan hjärna och ben. Ikväll ska jag heja fram Bajen till final i Svenska cupen. Fast inte på plats utan hemma framför paddan. Det räcker gott och väl med ett derby den här veckan.
Tack Snapchat för filter som täcker svarta ringar under ögonen.
 
Nu ska den här trötta muppen fortsätta jobba och lyssna på Krunegård.
 
Puss!

Är född med trubbel i mitt blod, gör sånt jag inte borde.

Kategori: Livet

Det är glassigt med vår nu. Sol som lyser, skinnjacka, solglasögon, vakna till soldränkt lägenhet, det ständiga ljuset. Älskar det lika mycket som jag får lätt ångest av det. Antar att det är ett släng av vårdepression. Har svårt för så kraftigt ljus så snabbt. Men det kommer bli bättre. Njuter på när allt känns bra och möter ångesten bakom mina solglasögon på mina milslånga promenader. Det är så man får jobba för att ta sig framåt när det känns lite tungt. Jag är van...
Glassigt...
 
Klämmer in en massa kul under tiden. Förra helgen svirade jag runt på både en svinbra Kitok-konsert och en magisk Shoreline-kväll på Södra Teatern. I tisdags var det mardrömsderby. Som vi som tur vann. Den straffläggningen... Sömnen har kommit efter men det är det värt. Tidiga morgnar, sena nätter. Klart det tär.
Långa ben en tidig morgon...
 
Ikväll jobbar jag och imorgon släpps biljetterna till den historiska sista konserten med Kent. Gör ont i mig att tänka på samtidigt som jag får ett obeskrivligt pirr i magen av att jag i så fall kommer få uppleva det <3
 
Om 17 dagar sitter jag på 3:e raden på Cirkus och gråter. Krunegård. Akustiskt. Får gåshud av tanken.
 
Puss
 
 
 

Miljoner mil och vägar men jag är inte hemma än.

Kategori: Livet

Jag har haft en redig 5-plus helg! Druckit vin och ätit popcorn i all ensamhet, skrivit några spaltmeter, ätit frukost i ljuset från vårsolen, varit på öl och whiskeymässa i Uppsala, rökt cigarr, avslutat kvällen klassmässigt med vodkashot och öl på Charles Dickens och spenderat hela söndagen i sängen. Ga-a-a-a-a-alet bra har det varit. Tack och bock!
Det är allmänt vetande att man bör avsluta alla öl och whiskeymässor med att röka cigarr som man fått av Slađan Osmanagić (expertkommentator i fotbolls-VM 2006 för er som inte minns).
 
Sedan dess har jag knegat. Kväll i måndags. Bajen vände 0-2 underläge till 4-2 mot Ljungskile i cupen så jag och Robert fick en god anledning att dra några öl på Kellys efter jobbet. Som man bör en måndag efter Bajen-seger!
 
Igår hade jag emotionell baksmälla efter helgens glädjerus och behövde en promenad för att rensa hjärnan. Tänkte mig bara ett lättare strosande till Kungsholmen men mina ben var lätta som fjädrar och den musiken som jag hört en miljon gånger men som fortfarande är den bästa jag vet gjorde att jag bara fortsatte. Till slut var jag vid Slussen. En lagom 7 kilometerspromenad sådär efter jobbet. Väldigt skönt och väldigt välbehövligt när tankarna blir lite för mycket. Att promenera över vacka Västerbron har blivit min nya grej. Promenera över Västerbron och lyssna på Laakso. 
Västerbron you show me such great heights. I'm out of my mind you make me think that I could fly if I tried...
 
Nu ska jag luncha.
 
Puss!